Hem Ledare Intervju Sjösäkerhet Forskning Framtidsyrken Utbildning Arbetslivet Hallå där.. Ministern Gästartiklar Arkiv
 

Fredrik Forsman visar upp den avancerade utrustningen som registrerar vart föraren vänder blicken. Foto: Anders Kämpe

Körkort på sjön?

Peter Axeborn trär på sig huvudsaken: kablar och optik, sladdar och slangar, som ska avslöja vart han tittar när han kör RIB-båten i högsta knophastighet. Vi sätter oss tillrätta, fotografen och jag, lite nervösa inför den marina berg och dal-baneturen. Margareta Lützhöft, Chalmersforskare, bär skulden för vår belägenhet.

Bakgrunden till forskningen är att det sker alltfler olyckor med snabba båtar. Det är inte ovanligt att privatägda båtar, anförda av outbildade förare kör över 40 knop i skärgården. Grundstötningar och krascher med svåra personskador inträffar allt oftare. Samtidigt har tekniken kommit långt – aldrig tidigare har båtförare haft så många elektroniska hjälpmedel till sitt förfogande.
– Vi undersöker just mötet mellan människa och teknik, och om utbildade och tränade höghastighetsförare skiljer sig från outbildade och otränade i hur de använder tekniken.
Peter Axeborn, med bakgrund som amfibiefartygsförare är en av de tränade. Utrustningen som följer pupillerna avslöjar vart han vänder blicken: framåt mot sjön eller neråt på kartan, GPS-navigatorn, radarn eller något annat av otalet instrument som lyser framför honom. Resultaten är inte färdiga men allt tyder på det finns skillnad mellan hur tränade och otränade förare använder tekniken. Otränade tycks oftare ha blicken riktad neråt, mot instrumenten. Tränade litar mer på sina egna sinnen, ser ut över havet och verkligheten.
– En snabb båt tar sig många meter på kort tid, säger Margareta Lützhöft. Det hinner hända mycket på den korta tid man blickar neråt mot instrumenten.
Resultaten av körningarna ska så småningom sammanställas av Fredrik Forsman, som själv upplevt utvecklingen i Stockholms skärgård – allt fler köper allt starkare och snabbare båtar.
– Körkort på sjön är OK, säger han när jag frågar var han står i den aktuella debatten. Men det är innehållet i utbildningen som är viktig: den måste fokusera på riskerna med att köra snabbt, inte i första hand lära förarna att höja farten. Många har svårt att förstå att något kan hända på havet – det ser så stort och rymligt ut för det otränade ögat.


OM MARGARETA
LÜTZHÖFT

Universitetslektor, fil dr och sjökapten är 
några av titlarna som hon kan sätta på 
sitt visitkort. Hon har seglat på handels-
fartyg men lämnade så småningom sjön 
för en akademisk tillvaro. Hon inledde 
den med att läsa kognitionsvetenskapliga
programmet.

Det var spännande att fördjupa sig i hur 
människor fungerar och hur de sam-
verkar med tekniken, säger hon. 
Problemet är att tekniken ofta byggs av 
människor som inte vet av vem, hur och 
var den ska användas. Därför kan 
centrala hjälpmedel vara svåra att hitta 
långt in i datorsystemen.

Hon är oroad över fritidstrafikens utveck-
ling. Förarna är inte utbildade att tänka över teknikens begränsningar. Samtidigt är ins-
trumenten oerhört förtroendeingivande.
"En av riskerna är att instrumenten kommer från olika tillverkare och inte är integrerade 
på rätt sätt", säger Margareta Lützhöft. Fritidsbåtsförarna behöver inte bara lära sig köra 
båt, de behöver även utbildning i hur långt man kan lita på tekniken.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!